I Malaika Mollels ateljé i Vallgård i Helsingfors täcks väggarna av pulserande målningar- starka kvinnogestalter i djärva färgvärldar som berättar historier om identitet, rötter och mod. Det krävdes en pandemi innan Malaika hittade sitt konstnärskall, men när det väl hände gick det fort. Idag har hennes konst vuxit till något mycket större än hon någonsin vågat drömma om.
Malaika Mollel har rötter både i Finland och i norra Tanzania, och fusionen av två kulturer syns tydligt i hennes konst. De starka, djärva färgerna kommer från Tanzania, ett arv som känns viktigt. Hennes målningar kretsar kring identitet, kvinnlighet och kulturarv, och konsten är för henne ett helhetsgrepp på tillvaron: hon målar och designar kläder och accessoarer med utgångspunkt i de egna verken.
Målandet tog ordentlig fart under coronapandemin. Det började med ett beslut som visat sig vara mer betydelsefullt än hon kunnat ana, att måla bruna kvinnogestalter.
– När jag var ung fanns det inte så mycket representation som liknade mig, säger Malaika. Till den första bruna kvinnogestalt jag målade hade jag ett slags kärleks- och hatförhållande. Men jag fortsatte, och fortsatte, och plötsligt hade det blivit en hel serie.
Sedan dess har hon inte velat släppa taget om sina bruna flickor, men hon vill inte heller reduceras till enbart det. Hennes konst är mer än ett ställningstagande, det är ett uttryck för henne själv som helhet.
Hon beskriver sin målningsprocess som intuitiv. Hon funderar länge, men när inspirationen väl slår till går det snabbt. Hon skissar upp en grund och låter sedan färgerna komma spontant, ofta oväntade kombinationer som ändå alltid fungerar. Ibland målar hon över ett verk och börjar om, och ofta stiger något ännu mer magiskt fram ur det.
"Jag är självlärd och har en stark färgkänsla. Jag planerar inte färgvärlden, den uppstår i stunden."
En av hennes största inspirationskällor är den australiensiske konstnären Jai Vasicek, känd för sina drömlika kvinnogestalter. Men inspiration hämtar Malaika också från naturen, loppmarknader och det kulturarv hon bär inom sig.
Det som började som målningar har nu vuxit till något mer. Malaika har tryckt sina verk på tyg och skapat en kollektion av kläder och smycken, en del sys av hennes mamma, en del av henne själv. Tanken är att konsten ska få leva vidare i nya former, som en lyckoamulett man kan ta med sig in i vardagen. Det är viktigt för henne att allt tillverkas lokalt och med kärlek.
Framtiden rymmer stora drömmar: att måla ännu större ytor, och att en dag få visa sina verk även i Tanzania.
"Med min konst vill jag uppmuntra människor att förverkliga sig själva och inte ta för mycket press över vad andra tycker. Det lönar sig inte att vänta tills man är redo, för det perfekta ögonblicket kommer aldrig. Var inte rädd för misstag, de är de bästa lärarna! Varje projekt kan leda till en ny möjlighet. Våga satsa stort på konsten och våga synas!"
Under Konstrundan-helgen öppnar Malaika dörrarna till sin ateljé. Det utlovas musik, te och möjligheten att möta konsten på nära håll.
"Alla är välkomna. Jag ser fram emot underbara möten och de nya möjligheter de för med sig."